Handelsgillets ordförande Christian Borenius i inledande diskussion med Jens Berg. (foto: Handelsgillet)
Handelsgillets, Hankens och Ekonomiska samfundets gemensamma seminariums toppnamn var Finlands första miljardär Antti Herlin, hissföretaget Kones styrelseordförande. På moderatorn Jens Bergs fråga vad Finland behöver för att klara sig i framtiden medgav han öppet att han egentligen inte har något svar.
– Politikerna fattar besluten som sätter ramarna för hur vi jobbar i Finland. Det är kanske inte helt positivt att vi är världens nöjdaste nation, för då är det bra som det är. Till exempel den bästa produktutvecklingen kommer egentligen ur hård konkurrens som gör att man måste kämpa för att bli bättre. Staten behövs nog med som stöd till företagen, men mera pengar är inte hela svaret, sade han.
Herlin konstaterade att även ett stort företag som Kone är unikt endast i Finland, medan det i alla andra länder är ett utländskt företag bland andra.
– För att kunna hållas kvar på den internationella marknaden och i Finland behöver såväl Kone som andra finländska företag toppkompetens på hemmaplan. Som representant för näringslivet har jag talat för att Finland måste satsa mera på högskoleutbildning på hög nivå. I Finland har vi nog tillräckligt med universitet, men för att skapa toppkompetens gäller det att satsa på större enheter som har attraktionskraft också utomlands, sade han.
Kone omsatte i fjol nästan 11 miljarder euro och har drygt 60 000 anställda i över 60 länder. Herlin sade i en skild intervju för Handelsgillet att en lärdom för honom har varit att hela personalen måste integreras i företagets kultur.
– Finländsk företagskultur fungerar faktiskt riktigt bra utomlands eftersom vi aldrig varit ett herrefolk eller tagit över ett annat land. Det betyder inte att man ska vara mjuk, utan helt enkelt att man respekterar personalen och behandlar den jämlikt i alla länder, sade han.
Grönt är bra business
Gällande den gröna omställningen betonade Herlin att Kone på alla sätt försöker vara ett modellföretag.
– Vi återanvänder exempelvis allt överloppsmaterial i fabriken i Hyvinge, men det största är våra satsningar på att hitta nya sätt att bli ännu energieffektivare och hållbarare. Ett exempel är att det segment i vår verksamhet som växer mest är ersättning av gamla hissar. Här har skett något av en revolution eftersom våra nya hissar konsumerar 90 procent mindre el än hissarna på 1990-talet, sade han.
Som ett resultat av ansträngningarna rankades Kone på Corporate Knights färska lista som det 19 mest hållbara storföretaget i världen 2022.
– Satsningen på gröna värden är alltså bra inte bara för omvärlden utan också därför att det är bra business för företaget. Det gäller helt enkelt att hänga med i trenden med gröna hus och utveckla både grönare produkter och en grönare produktion, sade Herlin.
Jens Berg tackar Antti Herlin (Foto:Hannes Victorzon)
Slagfärdig panel
I panelen satt den här gången förutom Antti Herlin också Ahola Transports vd Ida Saavalainen och Sinituotes vd Johanna Hamro-Drotz. De två centrala temana för diskussionen var familjebolagens sits, tillgången till arbetskraft och den gröna omställningen.
Alla tre var oroliga över svårigheten att hitta arbetskraft i dagens Finland.
– Vi är beroende av vårt digitala system som möjliggör en dynamisk resurshantering gällande transporterna. Problemet är att det börjar bli svårt att hitta kompetent personal för att upprätthålla och utveckla vårt system, sade Saavalainen.
– Det har aldrig tidigare hänt att det varit svårt att få personal till vår fabrik i Kumo (Kokemäki). Alla i stan vill inte arbeta av någon anledning, så en lösning kunde vara att få flera invandrare som har rätt arbetsmotivation, sade Hamro-Drotz.
– Brist på arbetskraft börjar bli ett globalt problem. Jag hörde precis att arbetskraften i Kina minskar med 250 miljoner inom 30 år och det är samma trend även i Finland och många andra länder, sade Herlin.
Konsensus rådde kring att företag av i dag ska ta de gröna värdena på allvar.
– Det enda sättet att tänka gällande konsumentvaror är att göra ekologiskt hållbara produkter. Teknologin finns men det kräver konkreta beslut i företagen, sade Hamro-Drotz.
– Vi har minskat våra koldioxidutsläpp genom vår egenutvecklade dynamiska resurshantering som innebär färre kilometrar på vägen för våra lastbilar. I kombination med en ny fordonsflotta, nya drivmedel och förare som kan köra ekologiskt kan vi transportera lika mycket som tidigare men med en klart mindre miljöbelastning, sade Saavalainen.
Paneldeltagarna Ida Saavalainen, Johanna Hamro-Drotz och Antti Herlin kompletterade med Robin Bade (t h) svarar på publikens frågor under ledning av moderatorn Jens Berg (t v). (foto:Handelsgillet)
Gammalt familjeföretag blir som nytt
Ahlström i namnets olika varianter har en drygt 170-årig industriell historia bakom sig och har gjort en veritabel resa från det helägda familjeföretaget A. Ahlström som år 2001 delades upp i investeringsbolaget Ahlström Capital, familjeföretaget A. Ahlström och industriföretaget Ahlstrom Abp. Det sistnämnda börsnoterades 2006, fusionerades med Munksjö 2017 och avlistades 2021 på initiativ av de största ägarna Ahlström Capital och den holländska grenen Ahlström Invest B.V.
– Nu kan det igen fattas snabbare beslut inom industriverksamheten och vi tror därför på en stark framtid för den, sade Peter Seligson i sin presentation av företagscaset Ahlström.
Familjeägandet stärks ytterligare den 1 mars då cirkeln sluter sig i och med att Ahlström Capital fusioneras med Antti Ahlströmin Perilliset Oy och ändrar namn till A. Ahlström Ab.
– Det visar att familjens över 400 ägare har en stark vilja att tillsammans skapa mervärde. Mitt budskap till statsministern är att det är dåligt att straffa människor som vill ge avkall på sin egen konsumtion för att skapa arbetsplatser. Att äga är en positiv sak, sade Seligson.
Nordiska varumärken runt världen
Det andra företagscaset gällde entreprenören Robin Bade, som 2019 steg av från sin post i London som europachef och partner på det digitala marknadsföringsföretaget Mirum, flyttade tillbaka till Helsingfors och grundade eBrands tillsammans med två andra delägare i december 2020.
– Vår affärsverksamhet är att köpa intressanta och positiva nordiska varumärken och sälja dem på internet, huvudsakligen genom Amazon. Vi har utvecklat egen teknologi för att hantera varumärkena och driva verksamheten effektivare än de ursprungliga entreprenörerna hade kapacitet till, sade han.
År 2040 räknas det enligt Bade med att 95 procent av konsumenthandeln sker elektroniskt.
– Vi har nu ungefär 50 anställda och hälften av dem finns utomlands. Det fanns helt enkelt inte den kompetens vi behövde i Finland och det är svårt att få folk att flytta till ett land de inte känner till och som dessutom ligger invid Ryssland. Allmänt taget är Finland ett jobbigt land för tillväxtföretagare, sade han.